Linda Wernholm har alltid en massa genomtänkta odlarprojekt med skolbarn i rullning och emellan det måste hon inviga några upprustade skolgårdar. Att skapa en närmiljö så bra som möjligt för barnen är Lindas vardag. Susanne Nielsen, deltagare på kursen Hållbarhet, journalistik och sociala medier, har träffat henne.
Linda jobbar sedan december 2016 som marktekniker på SISAB – Skolfastigheter i Stockholm AB. Hon är sedan 20 år tillbaka utbildad trädgårdsmästare och har drivit eget företag, men under hösten 2016 kände hon att hon ville vidare. Med barn i skol- och förskoleåldern kände hon att hon vill vara med och påverka barnens miljö. Idag är hon, tillsammans med en kollega, ansvarig för utemiljön på SISAB:s drygt 400 förskolegårdar och 200 skolgårdar och har även en del att säga till om i upprustningen av gårdarna.
I SISAB:s flöde på sociala medier berättas det om Lindas olika projekt och man ser hur hon tar med en klass från en skola på Söder till Tekniska museet för att plantera solrosfrön med barnen.
– Fördelen med att plantera med barn är att de får en helt annan respekt för sin omgivning och forskning visar att de tar mer hänsyn, leker försiktigare och skadar inte träd och buskar i samma utsträckning som om de bara kommer till en plats som de inte har nån relation till. Jag har startat ett projekt med barnen som heter ”Hela vägen runt” som är ett odlingsprojekt just där barnen är med hela den biologiska kedjan, från plantering av frö till kompostering. Tyvärr kan allmänheten vara där kvällstid och göra en ogästvänlig miljö med ölburkar, fimpar och annat skräp. Då krävs det extra städning från oss, säger Linda.
I ett annat inlägg på Facebook står Linda uppflugen på en betongsugga. Men det ser inte alls ut som en klassisk betongsugga. Den här är vackert målad i mörk orange och på långsidan är det ett mönster i mosaik där man har avbildat en bläckfisk som simmar i havet. På en annan sugga är det en rovfågel som precis håller på att landa på en gren.
Skolan som har fått den vackra konsten är Spånga Grundskola och även här har Linda inkluderat eleverna genom att låta dem skissa fram motiven till suggorna. Något som förhoppningsvis leder till större försiktighet och mindre skadegörelse, hoppas hon.
– Det är viktigt att få med pedagoger och personal på skolor och förskolor, annars funkar inget. Även om jag vill plantera härliga växter så kan det vara personal som har andra tankar och idéer. Jag vill gärna plantera växter som fyller en funktion, såsom vinbär eller andra ätliga växter, men det krävs också lite engagemang från personalen på den tilltänkta gården.
Hur skulle din absoluta drömskolgård skulle se ut, helt utan begränsningar?
– Åh, för det första skulle den inte ha några gungor! Det är så många EU-regler kring gungor som gör att de är väldigt platskrävande och därför räcker ytan oftast bara till en eller två gungor och med så få gungor till en massa barn skapas bara onödiga konflikter. Sedan skulle jag ha mycket saker att klättra på för det är så bra för motoriken. Inget konstgräs utan riktiga fina ytor med mycket grönt och gärna en labyrint, uppbyggd av buskar och träd så man får en skogskänsla. Sedan ska det så klart finnas bärbuskar och fruktträd. Det är så nyttigt för barn att förstå att ett äpple kommer från ett träd och att man inte behöver köpa frukt i affären som färdats långt.
På frågan hur SISAB jobbar för en mer hållbar skolmiljö svarar Linda att hållbarhet är väldigt viktigt för SISAB.
– Vi jobbar efter GYF – Gröna Ytor Faktor. Det är Stockholms stad som tagit fram den nyckeln. Alla nya gårdar som byggs i Stockholm måste följa den men eftersom vi har många äldre gårdar håller vi nu på att ta fram en egen nyckel för att kunna anpassa de äldre gårdarna. Något som är extra viktigt för oss är den biologiska mångfalden. Vi försöker till exempel att inte ta ner en massa träd i onödan utan vill ha en levande miljö.
Vi fortsätter småprata och kommer in på att så många gårdar har så mycket asfalt och vi enas om att det är riktigt trist och undrar vem som blir glad av det egentligen.
– Det vi måste förhålla oss till är tillgängligheten så klart. En skolgård ska vara lika tillgänglig för alla, överallt, vilket gör att det blir svårt att hitta bra material. Både grus, sand och jord går bort så asfalt är tyvärr en ganska enkel lösning. Men det hela är ju en politikerfråga som allt annat. Allt handlar om pengar så man hoppas att de tänker efter när de planerar nya gårdar framöver.
Innan vi går bjuds vi på jordgubbar och glass i SISAB:s fina lunchrum och Linda sticker en varsin reflex i händerna på barnen.
– Det är viktigt att man syns, säger hon till barnen och ler.
Susanne Nielsen
Deltagare på kursen Hållbarhet, journalistik och sociala medier
