Samtidigt som människors kunskap om klimatförändringarna har ökat, har engagemanget blivit allt mindre. Hur kan vi få fler att agera för omställning och hållbarhet? Abigail Sykes, lärare på kursen Hållbarhet, journalistik och sociala medier, ger en rad tips.
Det här är en sammanställning av teorier och tips från andras forskning och erfarenheter – se källorna i slutet. Håll till godo!
Vad gör att folk inte agerar på de (miljö)kriser vi ser runt omkring oss?
Det finns många skäl till att människor förnekar eller ignorerar klimathotet och andra kriser som samhället står inför.
Enligt psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes handlar det om:
- Distans – vi upplever klimathotet som långt bort i tid, i rum, socialt och i vårt ansvar – vi känner att det inte angår oss
- Domedag – vi blir avtrubbade, känner skuld och ångest och blir passiva
- Dissonans – vid en krock mellan det vi gör och det vi vet (att vi borde göra) litar vi mer på det vi gör – även om det är ”dåligt”
- Denial – när vi inte orkar med domedagsprofetior och dissonans stoppar vi huvudet i sanden
- Identitet – vi lyssnar mer på våra värderingar än på fakta – om föreslagna lösningar på klimathotet inte stämmer med våra värderingar misstror vi även vetenskapen bakom dem.
Enligt boken Active hope av Joanna Macy och Chris Johnstone är det främst:
- ”Jag tror inte att det är så farligt.”
- ”Det är inte upp till mig att ta tag i det här.”
- ”Jag vill inte sticka ut från mängden.”
- ”Denna information hotar mina kommersiella eller politiska intressen.”
- ”Jag blir så upprörd att jag föredrar att inte tänka på det.”
- ”Jag känner mig paralyserad. Jag känner till faran, men jag vet inte vad jag ska göra åt den.”
- ”Det finns ingen mening med att göra något, eftersom det ändå inte kommer att göra någon skillnad.”
Fler förklaringar:
- När vi inte ser någon annan agera, tänker vi att inte vi heller behöver göra något.
- Skrämselpropaganda och fakta om problemen stärker människors försvar eller gör oss passiva.
- Miljöengagerade som är bittra eller arga, som dömer eller säger åt folk vad de ska göra, är det ingen som lyssnar på. Istället bidrar de till en vi-och-de-känsla.
Hur kan vi hantera det här?
Tre strategier är dels att fokusera på positiva visioner och nya berättelser, dels att använda sig av grupptryck och dels att använda så kallad nudging.
- Börja med dig själv och hitta en hoppfull och glädjefylld utgångspunkt innan du försöker ställa om andra, så blir du mer effektiv. Försök att lägga 95 procent av din tid och mentala energi på lösningar och hopp, och 5 procent på att förstå problemen. Hämta gärna kraft ifrån ett nätverk av likasinnade.
- Satsa på direkt feedback som visar att det vi gör betyder något. Var generös med beröm till de som ”gör rätt”!
- Det ska vara lätt att fatta klimatsmarta beslut. Ge gärna konkreta exempel på enkla förändringar som folk kan göra och var tydlig med att det är OK att ta ett steg i taget.
- Koppla klimatsmarta åtgärder till bättre hälsa, spännande nya möjligheter eller ett mer resilient samhälle, istället för att koppla till klimathot.
- Genuint hopp kan växa ur djupare samtal om de känslor som klimathotet väcker.
- Sprid inspirerande berättelser om möjligheterna till en bättre framtid. Konkretisera t ex hur det kan se ut när vi lyckats klara klimatmålen.
- När mellan 15 och 18 procent av en befolkning tror på en vision, då förändras samhället. För att nå de sista 6–8 procenten ska vi inte berätta om problemen, utan om drömmen. Vi behöver berätta varför en hållbar värld är en bättre värld.
- Positiva lokala visioner är nödvändiga i omställningsrörelsen, bland annat eftersom de ger hopp, inspiration och fokus samt berättar för andra vad vi gör och varför.
- När vi ser andra göra mer hållbara val, är det större chans att vi också kommer att göra dem, visar forskning. Det gäller både grupper som vi tillhör, och grupper som vi beundrar och inspireras av. Visa gärna utifrån dig själv att det är enkelt och roligt att leva mer hållbart!
- Att se människor i vår närhet göra hållbara val gör klimatfrågan nära och personlig – och därmed viktig – i stället för fjärran och abstrakt.
- Det är nästan omöjligt att få folk att gå emot gruppnormer. Det är då bättre att försöka ändra gruppnormen.
- Nudging – små knuffar mot mer hållbara beteenden – kan vara effektiva. Beteendet kommer först, därefter attityden: ”Om jag fattar hållbara beslut som att använda solenenergi eller återvinna måste det betyda att klimatfrågan är viktig, och därmed måste klimatvetenskapen vara riktig”.
Vilka mer allmänna tips finns för att påverka genom kommunikation?
Känn din målgrupp och ditt utgångsläge:
- Vilka är målgruppen? Hur mycket vet de om ämnet? Vad tycker de i dag? Riskerar ditt budskap att motverkas av kognitiv dissonans (att det krockar med vad målgruppen redan vet och tycker)? Vilka hinder finns för att de ska kunna ta till sig ditt budskap?
- Hur ser situationen ut i övrigt? Finns det belöningar/sanktioner kring det beteende som du vill framkalla eller förhindra?
Använd dialog och uppmuntra till diskussion
Var en trovärdig avsändare, t ex genom att:
- Visa att du är öppen för dialog och för att lyssna på lika villkor
- Satsa på långsiktiga effekter genom relations- och nätverksbyggande i form av möten och diskussioner med grupper
- Antingen vara en expert ELLER visa att du är precis som din målgrupp: ”Jag känner med dig”, ”Jag står på din sida mot de onda”
Använd budskap som:
- slår an en ton hos mottagaren, t ex kopplar till positiva känslor eller tidigare kunskap
- knyter an till mottagarens egna erfarenheter
- får mottagaren att fundera, som är svåra att ”slå ifrån sig”
- är en del av ett större sammanhang och samverkar med budskap från flera håll
- innehåller max 20 procent ny information
- betonar orsak och verkan för att skapa förståelse
- passar målgruppen – undvik eller förklara tekniska begrepp som icke-invigda inte förstår, t ex
- är konkreta eller innehåller metaforer
- repeteras ca fem gånger
- drar nytta av social skrämselpropaganda, typ ”folk kommer att skratta åt dig om du inte…” – men självklart bara om det inte är oetiskt!
Tänk på att människor sällan fattar rationella beslut.
Konsekvenser av detta:
- Vi tenderar att överskatta sannolikheten av positiva effekter.
- Det är mycket vanligt att vi fattar beslut först och sedan söker argument som stöder vårt beslut efteråt. Gör det därför så lätt som möjligt att fatta ”bra” beslut!
- När osäkerheten/hotet är stort, undviker vi ny information.
Istället för att övertyga människor med fakta och argument kan det därför fungera bättre att underlätta själva beslutet/beteendet genom att:
- Ge ”hur”-information – ”så här gör du”
- Dela upp beslut i delsteg
- Visa att andra har lyckats
- Använda belöningar och bestraffningar
- Göra beslutet/beteendet så enkelt som möjligt, t ex ha återvinningskärl nära varje hem – utnyttja så kallad ”nudging”
Källor:
Föreläsningar under kurserna Medie och kommunikationsvetenskap A och B, Lunds universitet, 1999–2000
Böcker:
Active hope (Macy & Johnstone)
Övertalningsstrategier (Palm)
Using communication theory (Windahl & Signitzer)
Strategic organisational communication (Conrad & Poole)
Länkar:
www.sverigesnatur.org/aktuellt/darfor-hor-vi-inte-klimatlarmen
www.sydsvenskan.se/2018-08-19/moa-om-katastroffilmer
www.landetsfria.se/artikel/127161
miljo-utveckling.se/battre-miljoprestationer-med-mental-traning
urkarlektilljorden.se/2018/07/19/att-medskapa-forandringen
transitionnetwork.org/do-transition/starting-transition/7-essential-ingredients/vision
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/711445?programid=3345
www.resilience.org/stories/2015-04-13/what-we-think-about-when-we-try-not-to-think-about-global-warming/
www.awinwinworld.com/en-GB/nudging-sweden-22379937
https://en.wikipedia.org/wiki/Nudge_theory
Text och foto: Abigail Sykes
Lärare på kursen Hållbarhet, journalistik och sociala medier
