Samarbete och kultur är några sätt att få fart på omställningen till ett mer hållbart samhälle. Det säger Bernt Lindberg, ordförande för Omställning Falun, i en intervju med Henrik Johansson, deltagare på kursen Hållbarhet, journalistik och sociala medier.
Efter en kortare cykeltur genom sydöstra Falun kommer jag fram till ett charmigt gult radhus. Jag har blivit inbjuden hem till Bernt Lindberg. Bernt hälsar mig välkommen in och jag slår mig ner vid köksbordet. Bernt slår sig ner på andra sidan bordet i sin röda fleece-tröja.
Bernt är ordförande för Omställning Falun. Men han berättar att han kommer från Stockholm från början och att han flyttade till Falun 1993. Barnen hade flugit ut och han och hans fru var trötta på storstan. De letade boende på flera olika ställen men hamnade till sist i Falun. Här fanns goda förbindelser till barnen och till fackliga uppdrag i Stockholm och ett hyfsat kulturliv och samtidigt fin natur, även om Bernt konstaterar att det mesta är hyggen nuförtiden.
Idag är han pensionär men i yrkeslivet arbetade Bernt länge med miljöfrågor på lite olika sätt. Han har jobbat som journalist, bland annat fem år på tidningen Arbetsmiljö. Därefter har han frilansat som miljöjournalist och skrivit mycket om yttre miljöfrågor. Han berättar också att forskning ligger honom varmt om hjärtat då han tidigare haft ett ben i forskarvärlden.
Omställningsnätverket i Falun består enligt Bernt idag av cirka 300 personer. De flesta av medlemmarna är dock mest anslutna digitalt och inte närvarande fysiskt så ofta. Bernt menar att intresset hos medlemmarna finns, men att tiden inte räcker till för många av dem. Idag arbetar Faluns omställningsnätverk i olika arbetsgrupper med teman som till exempel hållbara bostäder. Hållbart boende, berättar Bernt, innebär en annan typ av boende än den traditionella familjebostaden.
– Det är dels en resursfråga, Sverige har störst boyta per invånare i världen, och så är det socialt utvecklande.
Nätverket har jobbat länge med planer på att etablera ett hållbarhetscentrum för Dalarna.
– Vår ambition är att skapa rum för diskussion och debatt kring människors gemensamma utmaningar, i kombination med boende och praktisk verksamhet.
Men Bernt menar att hitta en bra lokal till en rimlig kostnad har visat sig vara svårt, även om det finns lokaler.
– Till exempel Rottneby som är en bergsmansgård i östra Falun och en del av världsarvet.
Där menar Bernt att omställningen skulle kunna husera med en bra kombination av verksamheter, verkstäder, ateljéer, möteslokaler, boende, m.m.
– Sågmyra yllefabrik står också tom sen flera år tillbaka. Där skulle det finnas plats för många olika verksamheter, säger Bernt.
Men svårigheterna att få till ett köp har gjort att man nu har lagt ner idén om att ha en fast lokal för omställningsrörelsen.
– Vi har kommit fram till att det nog trots allt är bättre att ha lokaler som man kan hyra vid behov istället för egna som kostar i uppvärmning och underhåll, menar han.
Bernt ser att omställningsrörelsen skulle ha mycket att vinna på att knyta samman kultur med omställningsfrågorna. Hittills har den idén dock inte burit frukt i någon större omfattning.
– Vi behöver hitta utvecklande kopplingar mellan konstnärsvärlden och arbete för ett hållbart samhälle, säger Bernt som känner att Falu kommun inte verkar prioritera kulturfrågor.
– De lägger ner bibliotek och det är svårt att väcka intresse i de frågorna hos kommunens politiker.
Under våren har omställningsnätverket intensifierat sin strategi med samarbeten med andra ideella föreningar och fortsätter bygga engagemang på det sättet.
– Vi har haft samarbete med en rad föreningar i många år men nu handlar det om att skapa opinion tillräckligt stor för att myndigheterna ska lyssna på oss, säger Bernt.
Omställning Falun har också försökt starta upp ett samarbete med Högskolan Dalarna, men även där har de tidigare mötts av bristande intresse. Bernt berättar att Högskolan förvisso har haft en intressant föreläsningsserie om hållbarhet öppen för allmänheten nu under våren. De har också haft ett givande samarbete med dem på Högskolan som arbetar med ekologiskt byggande.
– Det visar att det finns vilja på Högskolan. Men allmänt verkar det viktigare för dem att samarbeta med företag och näringsliv än med ideella organisationer, säger han.
Bernt ser också att det finns ett kunskapsglapp som behöver fyllas i grund- och gymnasieskolan.
– De nya läroplanerna har integrerat hållbarhet i skolan och det är jättebra. Men det har blivit så mycket och så omfattande att det skulle behövas fortbildning av alla lärare i hållbarhetsfrågorna, menar Bernt.
Han tycker att det vore en god idé att koppla ihop högskolan, de kommunala skolorna och Omställning Falun för att gemensamt ta hand om kunskapsluckorna.
Bernts arbete i det lokala omställningsnätverket innebär också att skriva insändare och remissvar till olika myndigheter i länet. Länsstyrelsens i Dalarna hade utarbetat ett program för sitt miljömålsarbete och det remissvar som Omställning Falun lämnade in blev tydligen en riktig snackis i korridorerna på Länsstyrelsen.
– Ja, då blev jag faktiskt uppriktigt glad. Det kändes som att vi hade nått fram till dem, säger Bernt.
Men samtidigt upplever han att myndigheterna har en helt annan definition av hållbarhet än de lokala föreningarna.
– De är fortfarande inriktade på ekonomisk tillväxt till varje pris, säger han.
Och när det gäller Falu kommuns arbete sågas även det.
– Kommunens arbete känns både långsamt och felriktat. Kommunens cykelplan som blev klar 2014 var ambitiöst skriven men hittills har ingenting hänt, säger Bernt.
Han berättar att Omställning Falun har skickat in medborgarförslag, väckt diskussion och försökt påverka. Men kommunen verkar mer intresserad av att främja bilism och ge bidrag till stora evenemang som till exempel skidtävlingar på Lugnet, menar Bernt.
– Dalarna är ett dåligt län för omställning. Det finns en stark motorkultur och det känns som att politiken förs på en låg intellektuell nivå, säger han.
– Politikerna vill inte ta till sig. Det känns som att kunskaper om omvärlden och miljöfrågor saknas hos politikerna.
Bernt ser ett tydligt exempel i arbetet med Sveriges miljömål som har pågått i snart 30 år men ännu har bara ett miljömål uppnåtts, skyddande ozonskikt.
– Det sker ju mycket bra arbete på Länsstyrelsen, de arbetar bra och systematiskt men det händer ändå för lite ute i samhället. Samma sak gäller även andra myndigheter i länet, säger Bernt.
Han berättar hur Region Dalarnas länsplan för transportinfrastruktur 2018-2029 beskrev satsningar på kollektivtrafik, gång och cykel som resurseffektiva åtgärder, bra för både stadsmiljön och klimatet. Men i själva verket utmynnade planen bara i flera stora byggprojekt för att gynna turismen, till exempel en ny flygplats för skidturismen i fjällen. Pengarna räckte inte till kollektivtrafik, gång och cykel.
– Det verkar som att politikerna går tvärt emot tjänstemännen som i alla fall försöker göra ett bra jobb, menar Bernt.
– Tillväxten är ett uttalat huvudmål, allt annat har fått vika sig. Det finns två uppsättningar av mål. Dels den fina varianten som visas upp för staten och medborgarna och sen den verkliga målbilden som går i samma gamla hjulspår, säger Bernt.
Trots den dystra prognosen på hemmaplan ser Bernt att inspiration finns bland några andra omställningsnätverk runt om i landet. Bernt berättar om Anders Persson i Söderhamn som är en drivande person i omställningsrörelsen nationellt. I Söderhamn har han varit med och startat Södra Norrlands omställningscentrum, SNOC. Där har de bland annat kurser för småbrukare, socialt boende och anordnar framtidsveckor. Länsstyrelsen verkar också vara med på noterna. Sättet att vilja påverka verkar också skilja sig lite från i Falun.
– Anders Persson har startat ett lokalt politiskt parti i Söderhamn, säger Bernt.
Bernt tycker också att det är viktigt att engagera sig i politiken, men säger att det politiska systemet lätt äter upp en.
– Man får travar av dokument att ta sig igenom och snart upptäcker man att man är mest engagerad i frågor som man egentligen inte brinner för, säger Bernt.
Sedan starten av omställningsrörelsen i Sverige 2009 ser Bernt att man inte har åstadkommit så mycket. Han tror att omställningsrörelsen behöver se över sin strategi, även på nationell nivå, för att åstadkomma mer förändring. Lokalt så har Falunätverket i alla fall fått igång samarbeten med bland annat FN-föreningen i Falun och Naturskyddsföreningen. Falu miljögrupp är en lokalgrupp i organisationen Jordens vänner som de också samarbetar med. Bernts slutsats är tydlig. Han ser att alla behöver engagera sig mer i föreningar och organisationer.
– Vi behöver skapa en kraftfull opinion för att kunna påverka myndigheternas beslut i hållbarhetsfrågor.
Henrik Johansson
Deltagare på kursen Hållbarhet, journalistik och sociala medier
