Så gör du en varmkompost, steg för steg

Varmkompost – ett bra sätt att tillverka egen jord

Den som får ett intresse för grönsaksodling börjar snart intressera sig för jorden också. Men hur skapar vi en frisk jord full av liv?

På våra kurser i grönsaksodling ”Mat ur Jorden”, ”Odla mer” och ”Seniorkurs – odling, skörd och gemenskap” är jordhälsa och jordtillverkning viktiga moment. Täckodling, maskkompost, bokashi och biokol är några metoder som vi tar upp på kurserna. En annan metod som funkar bra för oss på Holma är ”varmkompost”.

En varmkompost är ett smart sätt att tillverka sin egen jordförbättring. Fördelen är att varmkomposten når upp till höga temperaturer och att det går snabbt. Tack vare de höga temperaturerna blir du av med svampsjukdomar och ogräs. Förutsättningen är att du har mycket material, komposthögen ska bli minst en kubikmeter! Här på Holma brukar vi göra varmkomposter på hösten när det finns mycket skörderester och ogräs-rens. Det tar mellan ett halvår till ett år, sedan har du frisk och härlig kompost som du kan använda till jordförbättring och näring.   

Så här gör du, steg för steg

  • På Holma bygger vi upp varmkomposter som ”kuber”, de ska vara minst en  kubikmeter, det betyder att vi behöver mycket material. Till varmkomposter använder vi allt skräp (eller alla skatter) – såsom ogräs från rensning, grenar efter beskärning, rester från äppelmustning m.m.  
  • Vi använder en blandning av 
  • brunt, kolrikt material som bryts ned långsamt, såsom grenar, löv, ris och flis.  Ju mer finfördelat materialet är, desto snabbare går det. 
  1. grönt, kväverikt material, dvs. färskare och mer fint material såsom samt gräs, blast, ogräs, nässlor m.m. Det gröna materialet komposteras snabbt och får fart på komposten. Minst en tredjedel av materialet ska vara grönt för att det ska bli tillräckligt varmt! 
  • Materialet läggs upp i en kub genom lasagne-metoden, där vi varvar lager av brunt och grönt material. Det behövs inga ramar som håller materialet på plats, utan vi grundar med grenar som skapar struktur. Hela komposten görs vid ett tillfälle!   
Varmkomposten skapas genom att varva lager av "brunt" kolrikt material och "grönt" kväverikt material. På bilden ser vi resterna från äppelmustning som också läggs in i varmkomposten.
  • Under uppbyggnaden vattnar vi alla lager. Allt material måste vara fuktigt, som ”en utkramad svamp”. Utan fukt kan det torra och bruna materialet inte brytas ner. 
  • Under uppbyggnaden ska materialet också pressas samman. För varje nytt lager hoppar vi upp på kuben, trampar den och pressar samman materialet. 
  • Till sist avslutar vi med att täcka materialet med en presenning eller halm för att öka värmen och hindra att regn kyler ner komposten.  
  • Efter några dagar tar vi temperaturen. Komposten ska nå upp till 60 grader under tre dagar eller 70 grader under två dagar för att säkerställa att sjukdomar och ogräsfrön komposteras.

Vänd komposten

Sedan vänder vi komposten vid ett tillfälle, vi vill se till att ogräsfröer och rötter som har legat ytterst i materialet kommer längre in och verkligen komposteras. Komposten kan behöva läggas om vid ytterligare något tillfälle. 

Färdig kompost! 

Efter ett halvt till ett år har vi färdig kompost! Vi använder ett såll när vi häller upp den på tunna för att sålla bort större bitar. Komposten sprider vi ut som jordförbättring, ett lager på 1-2 cm på en bädd ger rikligt med mineraler och näring till växter som inte är så näringskrävande. Till de växter som vill ha mer kväve adderar vi mer näring.  

Kompostjord sållas

Vill du lära dig mer om odling?

Sök till en av våra kurser på Holma Folkhögskola i vår: 

Mat ur Jorden – grundkurs i småskalig odling och förädling  100% februari – november

Odla mer – fördjupningskurs i odling  25% februari – juni 

Seniorkurs – odling, skörd och gemenskap, 55+,  50% mars-juni 

Vill du läsa mer?

Karin Jansson som är lärare på kursen ”Odla mer” har skrivit boken ”Odla din jord – organisk biologisk odling i praktiken”. Boken finns att köpa på Holma Folkhögskola.

Rulla till toppen