Jonas Wilson, rektor på Holma Folkhögskola
När jag i början av höstterminen välkomnade ännu ett gäng deltagare till Holma folkhögskola hände något fantastiskt. Som vanligt berättade jag om vad jag tycker är vackert med skolan och jag betonade särskilt hur tacksam jag är att även växter, djur och insekter varje dag genomför ett betydelsefullt arbete med oss. De fördelar näringsämnen mellan varandra, pollinerar och binder kol. Just när jag berättade om det landade en trollslända på mitt huvud. Den liksom stod där och bugade inför deltagarna, som om jag presenterade en medarbetare som skulle ta emot åhörarnas tacksamhet. Sen flög den iväg för att arbeta vidare.
I dagarna får Sveriges alla hushåll ett exemplar av broschyren “Om krisen eller kriget kommer” från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Bakgrunden känner ni till, vi lever i osäkra tider. Beredskap har blivit något som diskuteras hela vägen från middagsbord till storpolitik. Vad gör vi om det blir översvämning? Om elen försvinner? Om vi tvingas klara oss utan bränsle? Om vi attackeras av främmande makt? Även hos folkhögskolorna är frågan aktuell eftersom just folkbildning är viktig för att ett land ska ha god beredskap. Människor behöver kunskap, vi behöver kunna sortera mellan vad som är sant och falskt och vi måste se till att det finns arenor för möten mellan olika samhällsgrupper.
Holma folkhögskola har viktiga perspektiv att bidra med i samhällsdebatten om beredskap. Vi är en skola som grundades utifrån en vilja att skapa resilienta samhällen, det vill säga samhällen som fungerar väl även under påfrestningar. Ofta har vi använt miljömässiga motiv för det vi lär ut, exempelvis att vi behöver skapa fler fungerande lokala kretslopp av näringsämnen för att minska utsläpp. Men samma sak är viktig när vi pratar beredskap; med väl fungerande lokala kretslopp blir vi mindre beroende av import och transporter och därmed mindre sårbara i händelse av kris. Samma sak gäller inom många områden. Om vi odlar på ett sätt som inte utarmar jorden utan förbättrar den, gör vi både miljömässiga vinster och får bättre beredskap. Om vi lär oss ta hand om lokala resurser såsom vilda växter, regnvatten och material, gör vi både miljömässiga vinster och får bättre beredskap. Om vi skapar en starkare kultur av gemenskap i det lokala, med människor som hjälper varandra i vardagen, gör vi både miljömässiga vinster och får bättre beredskap.
Just eftersom vi ser att skolan har mycket att bidra med startar vi under våren 2025 en kurs i beredskap och det är fortfarande möjligt att ansöka om en reservplats. Under kursen får man lära sig om beredskap på Holmas sätt, där beredskap går hand i hand med stark gemenskap och omsorg för människor och naturen. Det är tankar vi utvecklat under flera år och som vi glädjande nog också lyckats få spridning för genom att vår lärare Hugo Malm varit involverad i flera viktiga projekt vid sidan av Holma folkhögskola (mest aktuellt är att Hugo på uppdrag av SLU har skrivit en broschyr om Beredskap för lantbruksföretag som du hittar här.)
En risk som finns i arbetet med beredskap i samhället är att det främst upplevs som ett individuellt arbete. I broschyren “Om krisen eller kriget kommer” kan man visserligen på enstaka ställen läsa att det är bra att prata med sina grannar, men den ger nog många känslan att man står relativt ensam med sin krislåda. Det är synd, för potentialen till beredskap är långt mycket större när människor samarbetar lokalt. Tillsammans med andra människor i lokalsamhället har vi bättre förutsättningar att odla mat, ordna jordkällare, förädla livsmedel, säkra vattentillgång, klara elavbrott och mycket mer. Beredskapen stärks ytterligare om vi på allvar också samarbetar med växter, djur och insekter. Med genomtänkt design kan vi skapa fruktträdgårdar, skogsträdgårdar, ängsmarker, dammar och andra system som välkomnar en mångfald av arter och som låter dem vara med i arbetet att skapa god beredskap. Det är ett arbete som tar tid, så låt oss börja!
Ibland funderar jag på vad J.R.R Tolkien ville säga när han skrev Sagan om ringen. Finns det ett budskap? Eller ville han bara skriva avancerat språk under ett par år? Klart är hur som helst att när kampen skulle avslutas blev de talande träden Enterna, med sin enorma kraft, avgörande. Kanske var det Tolkiens hälsning till mänskligheten; en berättelse om att naturen är stark och att vi bäst möter krig och kris med naturen vid vår sida.
På framsidan av “Om krisen eller kriget kommer” tecknas en person med gevär i händerna. Det är rimligt. En seriös bild av vad som kan vänta i en allvarlig situation. Men nog hade det varit tankeväckande om MSB istället valt att teckna en person med en trollslända på huvudet.
Jonas Wilson, rektor på Holma Folkhögskola
Läs mer om och ansök till kursen ”Beredskap” här!
